@rtikel 13
 
25 mars 2008
 
debattsidan.com
Av Filip Björner
Läs även mina tidigare artiklar
 
 
 
     


Startsidan       #       Ämne: Religionskritik       #       Ämne: Religionskritik       #       Startsidan



 
    Islamonaivitet
 
 
Att det är något fel med islam...
...är ju ingen nyhet. För islam är en religion som innehåller exakt samma grundläggande misstag som alla andra religioner, nämligen gudstro. Imamerna, ayatollorna och mullorna påstår exakt samma sak som kantorer, präster, rabbiner, biskopar och påvar gör. De hävdar allihopa att det finns ett övernaturligt väsen som står över naturlagarna. De påstår att Gud existerar, trots at vi alla kan ha en säker kunskap om att Gud existerar inte.
 
Islams farlighet
I nuläget är dock islam en farligare religion än t.ex. kristendom och judendom. Och då menar jag inte att kristendomen och judendomen är ofarliga. Kristendomen ynglar fortfarande av sig destruktiva sekter och påvekyrkan uppträder ofta gravt människofientligt mot kvinnor, barn och män. Kristendomen medför irrationell lagstiftning i länder som t.ex. Italien och USA, och det värsta högerreaktionära riksdagspartiet i Sverige heter Kristdemokraterna. Likväl är islam farligare än de andra stora religionerna. Detta beror till stor del på de följande sex sakerna:

 
1) Dödsstraff mot
konvertering från islam

Ja, i alla sådana islamska skrifter, som troget och fullständigt tar upp islams viktigaste trosatser och direktiv, kan man läsa att det finns ett påbud i den heliga läran om att de som konverterar från islam skall dödas.
Detta kan man t.o.m. läsa i en del av de islamska skrifter som på svenska vänder sig till en svensk publik: "Avfall från islam är en allvarlig synd som bestraffas med döden." Så står det i en skrift utgiven av Islamiskt Forskningscenter i Göteborg.
 

2) Fundamentalistisk korantolkning
Namnet på den svenska islamskrift som citerades ovanför är talande nog Den sanna religionen. En sådan fundamentalistisk inställning hittar vi idag inte hos någon svensk biskop. Däremot hittar vi den inom en sådan speciell kristen sekt som Jehovas Vittnen.
Fundamentalistisk korantolkning är alltså mainstream inom islam, medan den fundamentalistiska bibeltolkningen inom kristendomen numera är begränsad och defensiv. Europa har lämnat de "mörka århundradena" bakom sig. Det har inte skett i de länder där islam är statsreligion.
 
3) Dödslängtan och martyrskapsglorifiering
Islamska terrorister brukar skryta om sitt dödsförakt. De prålar med sin dödslängtan och talar öppet om hur fint det är att bli martyr. Men vad få västerlänningar har förstått är att denna inställning har stor spridning även inom normal islamsk ideologi.
Ja, vi kan läsa om det i en skrift som har utgetts i svensk översättning för att läsas av svenskar. Det är en tjock lunta som heter Missförstånd om Islam. Den har alltså skrivits för att vi inte skall missförstå vad islam går ut på. Jag citerar här ur bokens slutkläm, från sidan 369:
 
"Det går naturligtvis inte att fly från döden, från offer och vedermödor. Män har dött till och med för vanära och neslighet: åtminstone en halv miljon offrade sina liv i det senaste världskriget i strid för de allierade. Varför skulle vi då rygga tillbaka för att ge våra liv för Islam, för ära och sanning! Den dag det finns en halv miljon män (lika många som dog för de allierade) beredda att ge sina liv för Islam, kommer resultatet med säkerhet att bli annorlunda. Det kommer inte att finnas kvar en enda fräck tyrann eller diktator på denna jord, ingen kristen eller hednisk imperialism kommer då att söka sig till andra länder. Visar inte detta hur vi kan uppnå vårt mål? Detta är vägen."
Med "tyrann" menas i bokens kontext en politisk ledare som inte styr ett land i enlighet med Allahs lag. På så sätt är islam en global politisk ideologi vari martyrskapsglorifieringen är en av beståndsdelarna.
 
Nu citerar jag även det allra sista avsnittet i boken, från sidan 371:
 
"Vad oss själva beträffar     vi som arbetar för Islam     så medger vi att vi är fullt medvetna om det faktum att vägen framför oss inte är beströdd med rosor. Vi muslimer måste göra offer     för att övertyga världen om Islams sanning och intrinsikala goda. Men låt oss alltid ha i minnet att den enda vägen mot det målet är den som innebär att offra sig själv: 'De, som kämpa, hava anstånd, därför att de lidit orätt; ja Allah har sannerligen makt att hjälpa dem' (Sura 22:40)."
 
Detta publicerades på svenska, för en svensk publik, redan 1983. Mycket har hänt sedan dess, både i Sverige och i världen. En av de som har reflekterat över det är Sveriges förre ärkebiskop, KG Hammar, som i boken Jag har inte sanningen, jag söker den skrev om hur en Hamas-ledare glorifierade martyrskapet:
"Han sa att i paradiset skulle han få sjuttiotvå fruar. Hur skall man kunna hoppas på en förändrad kvinnosyn i en religion som beskriver himlen som en tillgång till hur många fruar som helst?"
 
4) Intolerans mot blasfemi
Jag behöver inte citera ur någon islamsk källa för att påpeka hur omfattande intoleransen är bland många muslimer mot blasfemi. Det var uppemot tusen muslimer som förra året deltog i de två demonstrationerna i Örebro och i Uppsala mot Lars Vilks' Muhammedkarikatyrer. Det är skrämmande många, särskilt med tanke på att vi aldrig har fått se ens femhundra muslimer som har tågat tillsammans i Stockholm mot könsapartheid i Saudiarabien, eller mot det skamvåld som breder ut sig även i Sverige; som bl.a. praktiseras genom att unga kvinnor knuffas ut från balkonger i svenska höghus.
Alla dessa indignerade muslimska demonstranter tycker alltså att det är mycket viktigare att demonstera mot blasfemi som utförs av icke-muslimer än att protestera mot mord som begås mot flickor och äldre kvinnor i Sverige i deras egen religions namn.
Därför vill jag be läsaren att begrunda dessa ord, av Ayaan Ali Hirsi: "Att begära att människor som inte godtar Muhammeds läror skulle låta bli att teckna honom är inte att begära respekt – utan att kräva underkastelse."
 
5) Hat mot yttrandefriheten
Jag har successivt börjat inse att hatet mot den västerländska yttrandefriheten bland vanliga muslimer är vida större än vad jag tidigare hade föreställt mig. Lars Vilks har blivit vår egen Salman Rushdie, och han kan inte längre leva ett normalt öppet liv i Sverige. För det finns så många muslimer i vårt eget land som har hotat honom, och som är beredda att ta livet av honom.
Här gäller det att vi kommer ihåg vad som står på spel. För yttrandefriheten är den frihet som måste råda för att utsatta människor skall ha möjlighet att åberopa alla de andra mänskliga rättigheterna. Om vi förlorar vår yttrandefrihet, vilket vi sakteligen verkar vara på väg att göra så länge vi inte mangrant försvarar den, så dröjer det inte länge förrän vi förlorar alla våra andra rättigheter också.
Vi bör dra oss till minnes att det främsta populistiska slagordet för 1700-talets upplysningsprojekt var Krossa den skändliga! Det skrev Voltaire mot påvekyrkan, och hans anhängare instämde däri.
Varför skall kristna tåla mer blasfemi än muslimer? Varför skall det vara svårare för många att kritisera islam idag än vad det var för Voltaire att kritisera kristendomen på 1700-talet? Voltaire överlevde de kristnas fientlighet. Holländaren Theo van Gogh överlevde inte imamernas uppvigling mot honom.
Yttrandefriheten är rätten att såra och kränka. Det är exakt vad yttrandefriheten är. Vi, människor, äger rätten att såra och kränka varandra. Det är en viktig rättighet. Utan den rätten blir vi slavar.
 
6) Kravet på alla människors underkastelse
Islamtrogna förlag har gett ut många andra böcker på svenska. En av dem heter Islams principer. På sidan tio ställs denna fråga: "ISLAM - Vad betyder det?" Här följer bokens svar:
" 'Islam' är ett arabiskt ord och det betyder underkastelse, överlämnande och lydnad. [Detta är bokens egna kursiveringar.] Som religion står Islam för fullständig underkastelse och lydnad inför Allah - och den kallas därför ISLAM." [Bokens egna versaler.]
Samma boks andra kapitel heter Tro och lydnad, och den allra första meningen i kapitlet är denna: "Islam betyder lydnad inför Allah."
 
Kraven på att införa sharialagar     vilket bl.a. innebär könsapartheid     blir vanligare i Europa. Nyligen sade den engelska, anglikanske kyrkans högste ledare att han tyckte det är dags att ge efter. Han föreslog att sharialagstiftning införs i England som en parallell lagstiftning för muslimer. Om så sker, så kommer den eftergiften att bli en tvingande lag för absolut alla engelska muslimer. Imamerna, dvs. det muslimska prästerskapet, kommer då att styra lagenligt över alla människor som har muslimska föräldrar och som inte öppet vågar trotsa konverteringsförbudet.
Men... enligt islams heliga skrifter skall sharialagar spridas och införas i hela världen. Även de otrogna skall underkasta sig dessa.
 
Islamonaivitet
Att blunda för islams farlighet är islamonaivt. Att förneka fakta om vad som händer och sker i världen är inte förnuftigt. Att tro att koranen är en ofarlig skrift är naivt.
De flesta muslimer i Sverige är fredliga och trevliga. Det är inte problemet. Problemet är att de hatiska och människofientliga bland dem inte möter ett välorganiserat motstånd hos de mer ljumma. Problemets kärna är att det finns ingen alternativ sekulär koranläsning som imamer och moskéer stödjer. De muslimer som vågar knysta om denna brist riskerar bli behandlade som Salman Rushdie. Ja, även här i Sverige.
Islamonaivitet är en godtrogen attityd, som går ut på att blunda för, eller rentav förtränga, detta faktum. Och så finns det de som inte blundar för detta faktum, utan som tycker att den fundamentalistiska intoleransen inom islam är en bra sak. De är inte islamonaiva. De är något mycket sämre än det.
 
Islamofobi
Begreppet "islamofobi" har de senaste åren blivit ett slagord, som riktas både mot berättigad islamkritik och mot oberättigad sådan. Visst finns det hets mot muslimer, som rätterligen bör kallas "muslimofobi" och visst finns det en obefogad rädsla mot islam som borde kunna kallas "islamofobi". Men ingen berättigad, sakligt grundad och allt igenom förnuftig rädsla eller avståndstagande gör sig förtjänt av namnet "fobi". För en "fobi" är ju en negativ attityd som saknar en logisk hållbar grund.
 
När personer som Afsaneh Vahdat, Mahin Alipour och Salman Rushdie varnar oss för att normal islam innehåller en utbredd intolerans mot de mänskliga rättigheterna, så bör vi ta det på allvar. När t.ex. Mahin berättar för oss att hon har skilt sig i Sverige och fått barn med en ny man, samt att hon kommer att stenas ihjäl i Iran för detta "brott" ifall hon reser dit, så måste vi inse att den islamska ideologin även har sekulära svenskor i sitt våld. Mahin berättade om detta för internationell press förra året: "När jag jobbar med kvinnofrågor, även här i Sverige, så ser jag en hög av sharialagar över kvinnornas liv."
Mahin är ordförande för Ex-muslimerna i Skandinavien. Hon är alltså en av de människor som nu har vågat ge sig till känna i organisatorisk form under namnet. Och de vet vad islam är. De vet vad normal islam handlar om. De vet det in på sina bara kroppar. De är därför vare sig islamofober eller islamonaiva. De är realister som verkar för rättssäkerhet och sekularisering. Men den rättighetssträvande islamkritiken tystas nu ner i media med hjälp av begreppet "islamofobi".
Ja, det är illa när berättigad och oberättigad kritik urskiljningslöst buntas ihop inom ett och samma begrepp. De debattörer som gör detta avsiktligt använder alltså ordet "islamofobi" som beteckning på ett antibegrepp, vars syfte är att sönderslå kunskap och nertysta berättigad kritik.
 
Expo
Tidskriften Expo är en av Sveriges bästa resurser i kampen mot nazism och rasism. Framförallt är Expo ofta duktiga på att avslöja nationalsocialister och deras förehavanden. Det är viktigt för rättssäkerheten i Sverige att Expo fortsätter med det goda upplysningsarbetet. Men, samtidigt har Expo ett särskilt stort ansvar för att inte publicera vilseledande uppgifter. Vill man inrikta sig på att kartlägga personer som inte respekterar de mänskliga rättigheterna, så måste man noggrant se till att det är exakt det man gör.
I Expo nummer 4-2007 publicerades några artiklar under rubriken: "Kriget mot islam". En av de artiklarna var nyanserad. De andra artiklarna var inte det. De onyanserade artiklarna buntade ihop berättigad och oberättigad kritik av islam under begreppet "islamofobi". På det sättet stryps den berättigade kritiken mot islam. Många journalister och opinionsbildare känner idag rädsla för att bli uptpekade som "islamofober", och Expo har tyvärr spett på denna dumma rädsla.
 
Kulturrelativism =
anti-intellektualism

En annan företeelse som det för fullständighetens skull är på sin plats att omnämna i denna artikel är kulturrelativismen.
Kulturrelativism är en absurd ism. Den går ut på att likställa alla slags kulturella företeelser som om de vore likvärdiga. Detta är i sig självt så absurt så att de flesta kulturrelativister inte vågar ta sina egna premisser på fullt allvar. De vågar inte gå riktigt så långt som till att påstå att det finns en "nazism med mänskligt ansikte" eller att "kvinnoförtryck är lika bra som frihet".
Likväl vågar de sig allihopa på att påstå att en vilken som helst kulturell företeelse är lika mycket värd som en annan. Detta hävdar de ofta indignerat när de påstår att islam är en lika fredlig livsåskådning som t.ex. sekulär humanism eller nutida kristendom.
 
Ja, kulturrelativism är en extremt anti-intellektuell ism, som företräds av personer som ofta inbillar sig att de är just intellektuella. I själva verket är det så att vissa kulturella företeelser, som t.ex. skamvåld och könsapartheid, är ruskigt usla och därför har noll mänskligt värde.
 
Islam och islamism
I den här artikeln har jag inte gjort någon särskillnad mellan islam och "islamism". Islamism är ett begrepp som betecknar politisk islam, och det begreppet har något för sig t.ex. när man vill poängtera att den stora majoriteten av alla världens muslimer uppför sig någorlunda fredligt, medan regimerna i islamstaterna (som t.ex. Iran, Syrien, Pakistan, Sudan, Saudiarabien och Indonesien) ständigt utövar ett hårt förtryck mot invånarna. Men detta är inte vad jag fokuserar på i denna artikel.
 
Jag fokuserar här på att islam är en religion som är farlig. Och varför är det så viktigt att belysa? Jo därför att om vi vill verka för mänskligt
liv och lycka så måste vi motarbeta alla slags farligheter. Och då får vi inte låta bli att uttala sanningar som för stunden kan bedömas av andra människor som olämpliga att påtala. Nej, det är just de obekväma sanningarna som måste lyftas fram. En av dessa sanningar är det faktum att alla religioner är farliga, och innehåller mer eller mindre människofientliga premisser. En annan sanning är att just för tillfället så råkar islam vara den farligaste religionen.
 
 

$ $ $

 
 
 


Toppen       Startsidan       Debattartiklarna



  debattsidan.com är
yttrandefrihetsfundamentalistisk.
 
Yttrandefriheten förbättrar
samhällets hälsa därför
att den skyddar individens
alla andra rättigheter.
Surfning till senaste debattartikeln
7/11-1999     25/3-2008

4.416