|
7 november 1999 [1] |
debattsidan.com Av Filip Björner Läs även mina tidigare artiklar |
|
|
Låt rätt
gå före nåd
Varför... ...får Birgitta Dahl sitta ostörd kvar på sin post som svenska riksdagens talman? Varför finns det inga högljudda protester mot detta, åtminstone ifrån borgerligt håll? Varför inleder inga riksdagsledamöter sina inlägg i riksdagen med följande fras: "Fru talman, som har förnekat en hel människoförintelse..." Och varför har ingen enskild riksdagsledamot civilkurage nog att utmana resten av riksdagens ledamöter; och på så sätt dra sitt strå till stacken för att höja respekten för de mänskliga rättigheterna? Två saker är säkra: För det första att offren för Pol Pots mördarregim inte var få. [2] För det andra att Birgitta Dahls ihärdiga förnekande av den kambodjanska förintelsen (som hon höll fast vid i mer än tjugo års tid), inte gagnade mänskligheten; och det är uppenbart att förnekandet av dessa många och väldokumenterade människomassakrar inte är ett exempel på att Dahl har ett gott omdöme, eller på att hon äger en smula sans och vett. Likväl föreställer jag mig att en del läsare anser att Dahls illgärning är gammal och må vara henne förlåten, samt vidare att en sentida protest nu är överspelad. Nåd bör väl få gå före rätt? Det måste väl vara möjligt att förlåta? Visst, förlåta bör man ofta göra, när en människa ärligt och uppriktigt ber om ursäkt för att hon har begått en och annan dumhet. Dahls agerande handlar inte om ren dumhet; hennes agerande är från början till slut ren ondska. Hennes illgärning har ju pågått dygnet runt i mer än tjugo års tid. Det handlar således inte om ett dygns eller en veckas villfarelse. Om vi inte skall bedöma Dahls illgärning som oerhört ondskefull; var skall vi i så fall dra gränsen för den totala och ovillkorliga förlåtelse som hon har begärt? Menar någon på allvar att endast Hitler, Stalin, Pol Pot och en handfull personer till, kan utpekas som exempel på onda människor, som har levt och verkat i vår värld under 1900-talet? Jag är i alla fall glad för att ingen av dem Varje människa som självständigt tar avstånd ifrån Birgitta Dahl manifesterar innehållet i en god princip (som framgår av debattrubriken); och var och en som vågar inta en sådan hållning gagnar därför mänskligt liv och lycka [1] Denna debattartikel webbpublicerades första gången på "Debattsidan", som då var en undersida till Filip Björners gamla hemsida. De fyra första artiklarna publicerades på så sätt. [2] En genomarbetad dokumentation om Pol Pots människoförintelse utgavs i bokform på svenska redan på den tiden då Birgitta Dahl engagerade sig för att förneka fakta. Information om denna bok finner man på den svenska tidskriften Contras sajt. Klicka här så får du se. Mer specifik information om Birgitta Dahls sätt att förneka den kambodjanska förintelsen tillhandahålls av Rolf Englund här. Människorättsfienden Birgitta Dahl avslutade sin långa politiska karriär som talman för Sveriges Riksdag. Hon återvaldes till det hedersämbetet med acklamation av de folkvalda den 5 oktober 1998. Här följer några läsarreaktioner, på både artiklarna 1 och 2: 4) Sven Stromitzky 2001-05-01: "...du kommer att få se betydligt mer blod..." 3) Björn Abelsson 2001-04-06: "Men är mord genom aktiv handling alltid... värre...?" 2) Benkt Lundgren 2001-02-20: "...du är fullständigt fixerad vid exemplet..." 1) Rolf Englund 2001-02-12: "Straffet skall vara vanära..." Läs även de politiska bakgrundskommentarerna: Sidan 1: (Kansliutskicket och ursprungsbrevet.) Sidan 2: (Sprickan i fasaden.) Sidan 3: (Gun Hellsvik och Anders Johnson.) Sidan 4: (Pourbaix-Lundin och Olle Wästberg.) Sidan 5: (Muntliga reaktioner och partiledarebrev.) Sidan 6: (Historiker och falsk avbön.) |
|